Skip to content

Förbjudet lån – vad är det och hur hanteras det?

Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till en person som ingår i den s.k. förbjudna kretsen. Detta blir ett ”förbjudet lån”. Förbjudna lån är enligt aktiebolagslagen (2005:551) lån som ges från ett aktiebolag till aktieägare, styrelseledamöter, vd och närstående till sådana personer i aktiebolaget. Ett aktiebolag får enligt aktiebolagslagen (2005:551) inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån om låntagaren eller honom närstående fysisk eller juridisk person skall förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.

Mindre undantag

Ett lån från ett aktiebolag till en aktieägare eller dennes närstående är enligt aktiebolagslagen (2005:551) inte förbjudet om låntagarens och dennes närståendes sammanlagda aktieinnehav i bolaget inte uppgår till en procent av aktiekapitalet. Denna krets torde dock vara väldigt liten då de flesta fåmansbolags är just fåmans, och där det vanligaste väl ändå är en ägarandel på över 20%.

Ett vanligt förskott av lön till en aktieägare anses inte vara ett förbjudet lån och inte heller kommersiella lån till aktieägare som har tecknats till marknadsmässig ränta efter en sedvanlig kreditprövning.

Vad beror det på?

I många aktiebolag lägger ägaren ut pengar ur privat ficka när det behövs, t.ex. vid kontantköp. Det bokför vi som skuld från aktiebolaget till ägaren på ett konto Avräkning aktieägare. Det är praktiskt och fullt tillåtet. När förutsättningarna är rätt så beräkningar vi också ränta på denna inlåning, en ränta som ägaren kan ta ut till 30 procent skatt. Bolaget får dra av räntekostnaden och betalar inga arbetsgivaravgifter på räntan. På samma sätt som att ägaren lägger ut pengar för sitt aktiebolag vid behov så förekommer det att ägaren tar ut pengar privat från avräkningskontot i bolaget. Det är tillåtet och till och med bra, eftersom det minskar risken för ägaren om bolaget skulle få problem. MEN! Det händer då och då att ägarens uttag är större än vad som finns på bokföringens avräkningskonto – detta blir då ett förbjudet lån som måste rättas till.

Hur löser man situationen?

Förbjudna lån som har lämnats från ett aktiebolag skall återbetalas omedelbart av den som har erhållit lånet. Återbetalningen av ett förbjudet lån kan lösas genom att låntagaren helt enkelt tar ett vanligt banklån och återbetalar med likvida medel eller att det återbetalas genom ett nettolöneavdrag från lönen. Om det är småbelopp så kan du förhoppningsvis helt enkelt sätta in tillräckligt mycket i bolaget igen. I bägge fallen kan det också bli ett alternativ att göra om det förbjudna lånet till lön men det är som du själv förstår enklast om det är just mindre belopp. Bolaget måste ju annars både betala både (käll)skatt och arbetsgivaravgifter vilket kan bli dyrt. Dessutom måste ju då likvoiditet finnas i bolaget för att klara detta.

Årsredovisningen

I årsredovisningen måste lämnas information om eventuella lån eller säkerheter från bolaget till ägare och andra i den förbjudna kretsen. Man ska inte utelämna detta ur årsredovisningen. Man kan dock gärna skriva en kort text om orsak eller om när återbetalning planeras utföras.

Dessa ingår i den förbjudna kretsen

Citat från skatteverket

I den förbjudna kretsen ingår den som äger aktier, eller som är styrelseledamot eller verkställande direktör, i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot (NJA 2015 s. 578). Även personer som är närstående till dessa personer omfattas av låneförbudet.

Med närstående avses enligt ABL make, sambo, far, mor, far- och morföräldrar, styvmor, styvfar, fars eller mors styvfar och styvmor, barn, barnbarn, barns make, barnbarns make, makes far och mor, makes farföräldrar och morföräldrar, makes barn, makes barnbarn, syskon, makes syskon, syskons make (21 kap. 1 § första stycket 1–4 ABL).

I den förbjudna kretsen ingår också sådana juridiska personer där någon av ovanstående personer har bestämmande inflytande över verksamheten. Det innebär t.ex. att en fysisk person som har bestämmande inflytande över två aktiebolag inte får låta det ena bolaget ta lån från det andra bolaget, om inte undantaget för kommersiella lån är tillämpligt (21 kap. 1 § första stycket 5 ABL). Läs om kommersiella lån nedan.